torsdag 1 november 2012

Sista dagen

I går så var det sista dagen för Calle och mig på SKANSKA. Nu är vi lediga i fyra hela dagar tillsammans. Det hör inte till vanligheterna kan man ju lugnt säga. Eftersom Calle har drivit eget väldigt länge och jag bara varit timanställd på busseriet, så har det inte blivit så mycket semester överhuvudtaget för oss.

Och om man kan kalla dessa dagar för semester, det vete fan! Vi har, som vanligt, ett fullspäckat schema. Först lite städning hemma, för det behövs verkligen. Sen så lastar vi bilarna med vinterdäck och till Calles Swift, så lastar vi extraljus och så åker vi till vår väns garage för montering. Tanken är att jag ska hinna få vitlöken i jorden, det känns som om det är hög tid för det. Sen så har jag ju ett gäng påsklilje- och kejsarkronelökar som vill i jord. Eller vill och vill. Det är väl mer så att jag vill få dem i jorden. Om vi får hem vår specialbeställda råspont i dag, så ska ju den börja grundas, så att vi kan få upp den på väggarna på fredag. Vi håller tummarna för att vi får hem den, annars så blir det någon annan helg som vi får arbeta med det och jag vill inte dra ut på tiden längre om vi ska hinna få fint till Jul!

I går kväll, innan jag somnade som en klubbad säl i soffan, så hann jag gröpa ur och skära pumpan fint och eftersom det var i går som Amerikanerna firade Halloween, så ställde jag ut den på terrassen.

Det känns som om den här bilden skulle ha behövt ett stativ för att bli riktigt bra, men den duger!

Pumpan fick åka in när det var dags att gå och lägga sig på riktigt. Jag vill ju att den ska vara hel och fin när grannens barn kommer och "trick or treetar" oss någon gång under helgen!

 

1 kommentar:

  1. Jag behöver också få ner min vitlök i jorden. Men den har ju varit fruksen de senaste dagarna. Ska passa på så fort det är mjuk igen - annars blir det kanske för sent :/

    Angående tomaten så tar den faktiskt inte mer plats än en vanlig krukväxt ... i alla fall inte så här års. Den är mindre rolig framåt vårkanten när den plötsligt sätter tokfart i sitt växande. Men då går det ju att ta nya sticklingar om man vill ...

    Kram
    //Linda

    SvaraRadera