söndag 10 februari 2013

Uppdatering

Nu går det så där många dagar mellan inläggen igen. Inget som jag tycker om, men inspirationen har inte funnits där. I alla fall, en liten uppdatering på vad som har och inte har hänt!

Som ni kanske minns så hade jag en klump i magen i onsdags, och allt tack vare tjänsten som jag skulle ha dagen efter.

Torsdagen kommer och jag tommar ut till Långhundra kyrka. De första två kilometrarna går bra, sedan, när jag är på väg upp i en uppförsbacke, så kommer en vit skåpbil som absolut inte har tid att stanna på en gård och låta mig köra upp! Så, jag har att välja mellan att hålla låg hastighet och långt till höger eller krocka. Jag väljer det första allternativet. Men tack vare den låga farten så kommer jag inte upp för backen. Bussen börjar glida bakåt och ännu mer åt höger. Diket närmar sig med stormsteg, men som tur var så hade jag i alla fall lite sinnesnärvaro och slår i handbromsen, lägger ur växeln och slår av motorn innan jag helt kanat av vägen och ner i diket och på trädet som jag närmade mig.

Inga skador på bussen eller något annat heller för den delen.

Jag undrar om chauffören av den vita skåpbilen överhuvudtaget tittade i backspegeln och om han gjorde det, undrar vad han tyckte om sin körning? Bara 50 m innan vi möts i backen, så finns det en gård att köra in på. Så lätt det hade varit för honom att svänga in där, låta mig köra upp och sen så hade han bara kunnat backa ut och fortsatt och alla hade varit nöjda.

Innan jag klev ur bussen, så ropade jag upp depån och talade om vad som hänt och att jag måste ha en bärgare. Och var jag själv om att behöva bärgare denna torsdag? Noop, jag fick snällt ställa mig i kö och vänta på min tur!

Jag klev ur bussen och började gå, något måste jag ju göra för att hålla värmen! Inte alls långt bort, kanske hundra m, stod två flickor och väntade på mig. Som tur var, så var deras pappa hemma och kunde skjutsa dem till skolan. Jag tror att de tog upp andra barn på vägen också. Efter ett tag så ringde depån och talade om att bärgning skulle dröja och att en trafikledare var på väg ut för att hämta mig. Körningen i Märsta fungerade alldeles utmärkt, men när det var dags att köra eftermiddagsturen, då mådde jag så dåligt så reserven fick köra min tur! Och det allra värsta är inte vägarna, det är inte dem jag oroar mig för. Det är medtraffikanterna, de som inte fattar att man inte bara kan köra åt sidan, eller stanna en buss hur som helst. Det är dem jag oroar mig för. Om jag hade en föråkare, som såg till att jag inte fick några möten, då skulle det inte vara några som helst problem. Men så kan man inte jobba, så jag kommer fortsättningsvis fortfarande må dåligt när jag får de där "ut på landet och småvägar" turerna när det råder vinterväglag på våra vägar.

I fredags så lämnade jag ön för fastlandet! Inget som jag normalt gör en ledig dag, men vi var tvungna att få hem lite saker ifrån Arninge. På väg hem svängde jag in till Linnea, Mika och Morgan. Efter ett tag så kom också Calle förbi. Det är alltid lika mysigt att träffa dem.

I lördags så var det åter igen jobb. Vallentuna stod på dagordningen! Närmare bestämt linje 660. Tio varv av den, sen så är man ganska mör. Det är nämligen den tråkigaste linjen där! Vilken tur att jag fick avsluta med en 665, till Kårsta station. Det är ut på landet, men ingen "ut på landet och småvägar" linje. Bara landet och landet i sig är bra!

I dag, söndag, så har vi bestämt att våra groddar är färdiggroddade! Helt fantastiskt att det blev något över huvudtaget. Frönas "bäst före datum" var för 10 år sedan!


Vi åt groddar och kyckling till lunch och det var ännu godare med Alf-alfa groddar, än vad jag mindes! I övrigt så har söndagen mest använts till återhämtning och lite tvätt! I morgon är det jobb igen. Inga "ut på landet och småvägar" turer. Jakobsberg på förmiddagen och Märsta/Sigtuna på eftermiddagen. En allt som allt väldigt bra tjänst! Jag hoppas att resten av veckan ser ungefär lika dan ut!


 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar