Lingon lyste röda granna

Oj, så fullt av bär, sa Anna. Och de åt allt vad de orka medan deras kläder torka.

En strof som jag lärde mig när min lillebror skulle sluta första klass. Det var hans uppgift att läsa dessa rader på skolavslutningen och den fastnade hos mig när han övade hemma.

I dag så tog vi en liten tur ut i skogen för att kolla våra "säkra" svampställen. Så jädra osäkert som ett säkert ställe kan bli. Inte en svamp, inte ens en giftsvamp, så långt ögat kan nå. Jag får ställa in mig på att det inte blir någon svamp i år. Så mycket regn, som det skulle behövas för att svampen skulle komma igång, så mycket regn finns inte!

I alla fall, då vi inte hittade någon svamp på ena sidan, så gick jag över på andra sidan. Inte hittade jag någon svamp där heller, men först så lyste blåbären upp risen. Och jag som redan hade plockat ganska mycket där, jag fattade inte riktigt var blåbären kom ifrån. Jag började plocka blåbär istället för den uteblivna svampen och det tog inte mer än tio meter upp i skogen så lös det rött!

Oj, vad med lingon. Och nu finns det säkert någon som tycker att det här inte är något, men under de här fem somrarna som jag bott på Gåsvik, så har det aldrig varit så här mycket lingon i skogen ovanför oss. Jag måste hinna plocka lingon nästa helg, hur det nu ska gå till. Vi ska ha gäster på lördag.

Under dagen så har jag även hunnit med att samla frön. Idag så blev det Vallmo, Ringbloms och spenatfrön. När jag var i köksträdgården och samlade, så kunde jag konstatera tre saker:

1. Jag måste ha Sveriges sorgligaste rödbetsodling.

2. Jag har nog årets fulaste Purjolöksblomma. Jag har aldrig tidigare sett en blomma där det växer små Purjostjälkar ur själva blommorna!

3. Kanske så har jag också den minsta Purjolöksblomman. Stjälken är nästan lika bred som blomman!

 

Kommentarer